Tillsyn

Tillsyn av offentlig upphandling

Ålands ombudsmannamyndighet övervakar iakttagandet av lagstiftningen om offentlig upphandling. Syftet med tillsynen är att säkerställa centrala principer med tanke på det allmänna intresset samt en effektiv användning av skattebetalarnas medel och allmänna medel, såsom öppna förfaranden för offentlig upphandling och icke-diskriminering och effektivt genomförda konkurrensutsatta upphandlingsförfaranden.

Upphandlingslagstiftningen baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling och om koncessioner (2014/23-25/EU).

Tillsynsobjekt, tillsynens karaktär och påföljder för förseelser

Myndigheten övervakar iakttagandet av hela upphandlingslagen, men fokuserar på det väsentliga i tillsynen och undviker onödigt inflexibel och tung behandling. Tillsynen riktas till de upphandlande enheternas verksamhet.

I första hand ingrips med tillsynen i direktupphandlingar som gjorts helt utan hänsyn till bestämmelserna i lagen och som inte annonserats över huvud taget samt andra upphandlingar som kan jämställas med betydande direktupphandlingar, där förfarandet varit grovt felaktigt eller diskriminerande. I enlighet med regeringens proposition (RP 108/2016 rd) är centrala lagstridigheter till exempel försummelse att inte konkurrensutsätta eller annonsera upphandlingar (lagstridig direktupphandling), förhindrande av leverantörers deltagande i anbudstävlingar och medvetet utarbetande av bristfälliga upphandlingsannonser så att fördelarna med konkurrensutsättning inte uppnås.
 

Tillsynen har tre huvuddrag:

  1. hantera inkomna ärenden och på eget initiativ inleda utredningar, 
  2. påföljder enligt förbud mot olaglig direktupphandling som avses i 140 § i upphandlingslagen och framställning till marknadsdomstolen som avses i 141 § (ineffektivitet, påföljdsavgift, förkortning av avtalsperioden, upphävande av upphandlingsbeslut), och
  3. rapportering om lagstridiga eller skadliga förfaranden som upptäckts i tillsynen (144 § i upphandlingslagen) genom vilken ministeriet kan få kännedom om problem med systemet.

Enligt regeringens proposition hänför sig de påföljder som avses i 140 och 141 § i upphandlingslagen direktupphandling som har gjorts utan en lagstadgad grund. Om upphandlingen har gjorts på något annat sätt än som direktupphandling, men där upphandlingsenheten i övrigt har handlat lagstridigt, kan myndigheten bedriva uppmärksammande verksamhet.  

Myndigheten tillsyn inverkar inte på anbudsgivares och övriga parters möjligheter att söka ändring enligt lagstadgade förfaranden för ändringssökande eller andra parters möjligheter att anföra förvaltningsklagan hos andra myndigheter enligt förvaltningslagen. Myndighetens tillsyn ersätter inte det lagstadgade förfarandet för ändringssökande, och syftet med myndighetens tillsynsbehörighet är enligt regeringens proposition (RP 108/2016 rd) inte att Upphandlingsinspektionen ska söka ändring i fel i upphandlingsförfaranden för anbudsgivares eller andra parters räkning.
 

Prioritering

Riksdagens ekonomiutskott (EkUB 31/2016 rd) anser i sitt betänkande ”att det är viktigt att tillsynsmyndighetens resurser riktas till de förseelser som är väsentligast med tanke på lagstiftningens syften”. Regeringens proposition (RP 108/2016 rd) är på samma linje: ”Bestämmelsen ger verket omfattande frihet att välja vilka ärenden som tas upp till omfattande eller detaljerad behandling”.

Upphandlingsinspektionen iakttar dessa principer. De knappa resurserna riktas till väsentliga ärenden med tanke på deras ekonomiska eller principiella betydelse. Det är viktigt att utveckla förvaltnings- och rättspraxis som förebygger förseelser och försummelser.
 

Åtgärdsbegäran

Var och en som anser att en upphandlande enhet har förfarit i strid med upphandlingslagstiftningen kan begära att Upphandlingsinspektionen vidtar åtgärder (139 § 2 mom. i upphandlingslagen). Eftersom offentlig upphandling handlar om användning av offentliga medel är det inte motiverat att enbart klagomål av företag som upplever sig ha blivit orättvist behandlade i upphandlingsförfarandet kan behandlas i detalj.

Det är viktigt att Upphandlingsinspektionen får så detaljerade uppgifter som möjligt i åtgärdsbegäran om varför förfarandet anses vara felaktigt, vilken upphandlande enhet det handlar om och när det felaktiga förfarandet inträffat. Myndigheten är medveten om att inlämnandet av åtgärdsbegäran kan vara en känslig fråga. I sådana situationer kan UI till exempel föra muntliga diskussioner.